I gullregnets månad...

snart snart blommar gullregnet utanför mitt fönster - i väntan
tittar jag på bilden från förra året och läser poesi

Kyssande vind

Han kom som en vind.Vad bryr sig en vind om förbud?

Han kysste din kind,han kysste allt blod till din hud.

Det borde ha stannat därvid:du var ju en annans,

blott lånaden kväll i syrenernas tid och gullregnens månad.

Han kysste ditt öra, ditt hår.Vad fäster en vind sig vid om han får?

På ögonen kysstes du blind. Du ville, förstås, ej alls i början besvara hans trånad.

Men snart låg din arm om hans hals i gullregnens månad.

Från din mun har han kysst det sista av motstånd som fanns.

Din mun ligger tyst med halvöppna läppar mot hans.

Det kommer en vind och går: och hela din världsbild rasar

för en fläkt från syrenernas vår och gullregnens klasar.

(Hjalmar Gullberg, "Kärlek i tjugonde seklet")